Beslut för framtiden

Åbo Akademi kommer inte att ändras för enbart ett några år framåt utan för tiotals. Rektorn sa att det är sannolikt att kandidatutbildningen kommer i framtiden vara (de två första åren) mera skolliknande dvs. väldigt schemalagd. Och att de tyvärr skulle leda till att kursvalbarheten under kandidatnivå skulle begränsas.
 

Reformerna kommer att vara av nationell betydelse. Rektorn sa dessutom att det inte är meningen att alla finlandssvenskar ska kunna ta sig till ÅA. Utan att det ska finnas konkurrens för platserna. Han sa bl.a. att det finns tvåspråkiga finlandssvenskar som kunde söka sig till finskspråkig utbildning eller till Sverige. Det var ett ganska tungt torgmöte fast inte besluten eller rapporter från arbetsgrupperna kunde vid det här laget presenteras.

Tuffa reformer är säkert helt nödvändiga, och det verkar som om hela välfärdsstaten på alla håll nedskärs aggressivt men kontrollerat. Vid det här läget måste man minnas att reformerna är av nationell betydelse. Direkt anknutna till Finlands och därmed svenskfinlands framtid. Åbo Akademi utbildar våra framtida lärare, tjänstemän och kulturdrivare. Från Åbo Akademi är samhällsvetare en naturlig rekryteringsbas för offentliga tjänster, människor som tryggar det svenska språkets fortlevnad och inflytande i förvaltningsmaskineriet.

Orsaker till vår dåliga situation:

- 'Globalisering' och Asien samt Latinamerikas frammarsch rubbar våra ekonomiska, politiska och militära maktbalanser. Konkurrensen över naturresurser blir allt tuffare desto mer utvecklade västvärldens rivaler blir. Dessutom verkar det som om västvärldens strategier fungerar allt sämre. Allt mera av kapitalet i  västvärlden förs utanför västvärlden.

Globalisering och det nuvarande läge där nationalstater försvagas borde ifrågasättas och kritiseras mera. Multikulturalism och försvagandet av staten har blivit som en religion. Det motiveras med argument som påstår sig vara det moraliskt bästa sättet att forma samhällen. Men de s.k. negativa sidorna som t.ex. skatteparadis, och snedvriden handel gentemot u-länder kritiseras inte så mycket. Visst finns det människor som kritiserar globalisering, men allt för ofta stigmatiseras de och stämplas med högerextremism stämpeln och rasism. Det går inte att föra en intellektuell diskussion om man blir stigmatiserad, och kategoriserad.

14. februari skrev jag:

’’Idag deltog jag som åhörare i ASA-husets stora auditorium där Åbo Akademis rektor höll ett av flera kommande torgmöten. På programmet var inget mindre än Åbo Akademis framtid och överlevnad. Publiken var för det mesta väldigt gråhårigt, det var för det mesta folk från personalen, som var antagligen oroade för sina arbetsplatser. Jag träffade några bekanta, studeranden som driver aktivist grupperna SomOm och HumOm. Men förövrigt fanns det nästan inga andra studeranden på plats. Något som självaste rektorn senare noterade då han ville ge råd åt studeranden att gå på utbyte.

Jag iakttog alla dessa människor som representerar de äldre generationerna ta sina sittplatser. Och så småningom var auditoriet fullt. Vissa personer måddes stå eftersom sittplatserna var helt enkelt slut. Sedan fick jag höra rektorn skämta ’’det verkar som om de ända sittplatserna som finns kvar är i Vasa’’. Sedan pekade rektor, Jorma Mattinen, på skärmen som var placerad bredvid talar båset. Människorna som satt där i något av Vasas mörka auditorier var lika gråhåriga som människorna här i ASA-auditoriet. Det tycks intressera dessa gråhåriga människor. Efter att Mattinen hade dragit sitt skämt började han ’’Tack att ni kommit med på detta torgmöte’’. Människorna i publiken reagerade inte på något sätt. Men något som jag hade iakttagit i ett tidigt skede var ständigt närvarande.  Detta störde mig, och det var känslan av misstro. Det är som om ingen ännu hade begripit vare sig varför eller vad som Mattinen skulle säga till följande. Jag hade absolut ingen uppfattning om vad han hade på hjärtat eller egentligen varför detta tillfälle hölls. Det ända jag viste var att det här skulle vara något viktigt. Jorma Mattinen är en till gråvithårig man med ett vitt skägg klädd i en kostym med en röd ÅA-slips. Han verkade uppenbarligen spänd. Plötsligt drar han igång med sitt ärende ’’Det här handlar om Åbo Akademis framtid’’. Han redogör om att pengarna är slut och att det är dags för tuffa beslut. ’’

Nu är det dags att tänka på vilka prioriteter Åbo Akademi har för framtiden. Ifall det måste nedskäras måste tuffa beslut göras. Vi är i ett tråkigt läge i och med allt detta, men beslut måste fattas. Konsekvenserna kommer inte att begränsa sig enbart till vår egen tid. Det vi gör idag kommer medföra sina konsekvenser till våra barn och barnbarn, och oss själva.

Rektorns torgmötes Powerpoint presentation borde ha skickats till alla studeranden. Åbo Akademi kommer att genomgå fundamentala förändringar i när framtiden. Powerpoint presentationerna innehåller tidslinjen för kommande torgmöten och beslut. Nu är beslutens och därmed lobbyverksamhetens tid.

LobbyPlag

I found a nice and recently launched ‘’LobbyPlag’’ website. It gives some insight as to how the prose of legislation is affected by lobbyists. A website such as this is clear victory for transparency.

LobbyPlag revealing copy-pase amendment legislators.

Lobbyism is a billion dollar/euro business. But lobbyism is only a fraction of the political instruments that can be used in order to influence legislation.

 Here is some stats from America: Opensecrets.

LobbyPlag has been featured in Welt and Euronews.

Areena

Dvalan

Idag deltog jag som åhörare i ASA-husets stora auditorium där Åbo Akademis rektor höll ett av flera kommande torgmöten. På programmet var inget mindre än Åbo Akademis framtid och överlevnad. Publiken var för det mesta väldigt gråhårigt, det var för det mesta folk från personalen, som var antagligen oroade för sina arbetsplatser. Jag träffade några bekanta, studeranden som driver aktivist grupperna SomOm och HumOm. Men förövrigt fanns det nästan inga andra studeranden på plats. Något som självaste rektorn senare noterade då han ville ge råd åt studeranden att gå på utbyte.

Jag iakttog alla dessa människor som representerar de äldre generationerna ta sina sittplatser. Och så småningom var auditoriet fullt. Vissa personer måddes stå eftersom sittplatserna var helt enkelt slut. Sedan fick jag höra rektorn skämta ’’det verkar som om de ända sittplatserna som finns kvar är i Vasa’’. Sedan pekade rektor, Jorma Mattinen, på skärmen som var placerad bredvid talar båset. Människorna som satt där i något av Vasas mörka auditorier var lika gråhåriga som människorna här i ASA-auditoriet. Det tycks intressera dessa gråhåriga människor. Efter att Mattinen hade dragit sitt skämt började han ’’Tack att ni kommit med på detta torgmöte’’. Människorna i publiken reagerade inte på något sätt. Men något som jag hade iakttagit i ett tidigt skede var ständigt närvarande.  Detta störde mig, och det var känslan av misstro. Det är som om ingen ännu hade begripit vare sig varför eller vad som Mattinen skulle säga till följande. Jag hade absolut ingen uppfattning om vad han hade på hjärtat eller egentligen varför detta tillfälle hölls. Det ända jag viste var att det här skulle vara något viktigt. Jorma Mattinen är en till gråvithårig man med ett vitt skägg klädd i en kostym med en röd ÅA-slips. Han verkade uppenbarligen spänd. Plötsligt drar han igång med sitt ärende ’’Det här handlar om Åbo Akademis framtid’’. Han redogör om att pengarna är slut och att det är dags för tuffa beslut.

När kommer vår generation bry sig om allt det här? Det är som hela samhället ligger i en misstro och vägrar att se det som händer. Alla  tycks försöka överleva och blunda över allt det som händer runtomkring samhället... Frågan är: När vaknar vi?